Elaine Aron, psykolog och forskare, har myntat begreppet högkänslig, eller högsensitiv (highly sensitive person, som ofta förkortas “hsp”) och är den kanske mest välkända författaren och föreläsaren i dessa sammanhang. Annan självhjälpslitteratur som vänder sig till sensitiva personer utgår ofta från Elaine Arons definition och forskning.
I Den högkänsliga människan (2013) varvar Elaine beskrivningar av vad forskningen säger om personlighetsdraget med berättelser som illustrerar vissa vanliga typer av utmaningar, dilemman och erfarenheter från enskilda högsensitiva.
Vad som utmärker det högsensitiva personlighetsdraget
Den vetenskapliga benämningen på personlighetsdraget är sensory processing sensitivity eller sensorisk bearbetningssensitivitet på svenska. Det bygger på fyra genetiska karaktäristika:
- Djupare bearbetning av information – högre aktivitet i en del av hjärnan som kallas insula, där kunskap och inre tillstånd, emotioner, kroppspositioner och yttre händelser bearbetas.
- Överstimulering – eftersom högsensitiva uppfattar fler detaljer i sin omgivning och bearbetar intryck djupare blir de snabbare än andra trötta av intryck och information, till exempel socialt samspel.
- Högre grad av emotionell mottaglighet – högsensitiva reagerar mer positivt på positiva upplevelser och mer negativt på negativa upplevelser samt har en stark empatisk förmåga.
- Uppfattar det subtila – högsensitiva uppfattar ofta små subtila signaler och detaljer, som andra tenderar att missa. Det kan ses i att de områden i hjärnan som bearbetar sinnesinformation är mer aktiva än hos de flesta andra.
Tips för ett enklare, lättare och gladare liv
I boken återkommer Elaine Aron till fyra principer som hon menar är hjälpsamma för högsensitiva att ha med sig:
- Självkännedom om vad det innebär att vara högsensitiv i det samhälle man lever i.
- Omvärdera det förflutna, t.ex. händelser, upplevelser och erfarenheter, i ljuset av denna nya kunskap.
- Helande, dvs. att identifiera, bearbeta och läka sår som finns t.ex. pga. känslor av annorlundaskap, problem i familjen, i skolan eller i yrkeslivet.
- Lära sig när det är läge att involvera sig (t.ex. socialisera) och när det är läge att dra sig tillbaka (och därmed undvika överstimulering).
Elaine beskriver bl.a. vikten av gränssättning, strategier mot överstimulering, acceptans, vila (återhämtning) med mera. Inom gruppen högsensitiva finns stora skillnader, men de flesta har en mycket stark intuition och en stark andlig sida. Ungefär 70 procent av alla högsensitiva är introverta.
Ett livscykelperspektiv utifrån forskning, personliga berättelser och reflektioner
Elaine Aron går igenom forskning och fakta om högsensitivitet, hälsa, barndom och uppväxt, sociala relationer, arbetsliv, nära relationer, att läka sår, sjukvård, medicinering och själsliv. I boken finns även råd till sjukvården, lärare och arbetsgivare som möter barn och vuxna som är högsensitiva.
Elaine Aron beskriver särskilt barndomen utifrån högsensitivas egenskaper och erfarenheter i relation till forskningsresultat. En av upptäckterna hon gjort i sin forskning handlar om barndomens och uppväxtvillkorens extra starka påverkan på högsensitiva. De högsensitiva som växt upp i trygga förhållanden har påverkats extra positivt, medan de som vuxit upp under otrygga förhållanden har påverkats extra negativt, i jämförelse med icke-högsensitiva. Ibland benämns högsensitiva därför som “orkidébar” – som kan blomma vackert om den sköts väl, men som blir till en torr pinne om den inte får den näring den behöver (i kontrast till “maskrosbarn”, som klarar sig bra trots ogynnsamma förhållanden).
Ett annat av de områden Elaine Aron beskriver närmare är arbetslivet och karriärval. Olika erfarenheter och situationer kräver olika strategier, men många högsensitiva kämpar med vissa normer i samhället och arbetslivet, t.ex. att tala inför många människor, tolerera ljud, långa möten, att nätverka och resa. Det kan bidra till en känsla av utanförskap och av att “något är fel på oss”. Men det finns också många fördelar att vara högsensitiv, t.ex. om man får möjlighet att dra nytta av sin starka intuition. Det kan t.ex. vara genom att kunna läsa av kunder, uppfatta behov, trender eller marknader före andra.
“Egen verksamhet (eller att bli beviljad självbestämmanderätt inom en större organisation) är en logisk väg för en högskänslig person. Du får kontroll över din tid, stimulansnivå och vilka människor du arbetar med, och så slipper du krångel med arbetsledare eller kollegor” (sid. 187), skriver Elaine Aron.
Sammanfattningsvis
Den som vill förstå både forskningen bakom, och karaktärsdragen, uppväxtvillkorens påverkan, vanliga utmaningar och få hjälpsamma strategier för högsensitiva kan få ut mycket av att läsa den i vissa delar inte helt lättillgängliga, 328 sidor långa Den högkänsliga människan som översatts till svenska från originalspråket engelska.
Den högkänsliga människan var den första självhjälpsbok som särskilt riktar sig till sensitiva, som jag läste. Den känns också lite som en bibel bland många sensitiva. Elaine Aron beskriver mycket som karaktäriserar personlighetsdraget och gör det med en tydlig anknytning till sin egen forskning. Att läsa Den högkänsliga människan gav mig definitivt en och annan liten aha-upplevelse. Jag hade personligen lite svårt att ta till mig delen som handlar om barndomen och högsensitiva barn, då jag tyckte att den var lite väl svårläst.
Tipsa oss gärna!
Elaine Aron har ju skrivit fler böcker – tipsa oss gärna om någon annan av hennes böcker (eller en självhjälpsbok som någon annan skrivit) som du skulle vilja att vi läser och skriver om här i bloggen!
