Känna in, känna av och känna för mycket: olika begrepp för att beskriva sensitivitet – men vad är vad?

Det är lätt att bli förvirrad kring den exakta innebörden av begrepp som högkänslig, högsensitiv, starkskör, särskilt sensitiv, sensibel, empat med flera. Därtill finns diagnoser, anknytningsmönster och andra personlighetsbenämningar vars karaktäristika och/eller konsekvenser delvis kan överlappa med beskrivningarna av empat-personlighetsdraget. Vad är egentligen skillnaden mellan personlighetsdrag och diagnoser som handlar om att känna in, känna av och kanske känna lite för mycket? 

Vi beskriver kortfattat likheterna, skillnaderna och kärnan i definitionen av de personlighetsdrag och diagnoser som vi uppfattat tenderar att missförstås eller blandas ihop. Vi reder vi ut vad som är vad, så långt det är möjligt, och ger vår syn på begreppen och deras respektive innebörd. Men först några ord om definitionens makt. 

Det är viktigt att vara medveten om att forskare och experter inte alltid är överens om hur olika fenomen och begrepp, till exempel inom psykologin, bäst bör definieras. Hur vid eller avgränsad en definition är och vilka ord som används respektive utesluts, påverkar synen på det som beskrivs. Olika begrepp har också olika konnotationer för olika personer och skiftar mellan olika tider och sammanhang. 

Var och en av oss gör sin egen tolkning av verkligheten. Därför är det klokt att läsa med ett kritiskt öga och hämta information från flera källor för att kunna bilda sig en egen uppfattning. Sist men inte minst – kom ihåg att det inte går att ställa diagnos på sig själv – det måste alltid göras inom hälso- och sjukvården av läkare. 

Gemensamma nämnare i självhjälpslitteraturen som riktar sig till sensitiva personer

Medan högsensitivitet har en vetenskaplig grund (under benämningen sensorisk bearbetsningssensitivitet eller sensory processing sensitivity på engelska) har empatbegreppet det inte. Samtidigt menar vi och flera forskare och författare med oss att empatpersonlighet är en enskild definierad personlighet och att det finns vissa skillnader mellan högsensitivitet och empat-personlighet. 

Olika författare inom självhjälpslitteratur-genren beskriver de sensitiva personlighetsdragen lite olika och med olika begrepp. Gemensamt för de flesta verkar, enligt vår uppfattning, vara att:

• De beskriver personlighetsdrag som innebär att intryck bearbetas mer och djupare än vad som är vanligt och där en hög grad av empati är centralt.
• De beskriver en minoritet av befolkningen, som inkluderar både extroverta och introverta personer. 
• De beskriver för personer med personlighetsdraget vanliga utmaningar och strategier för att hantera dessa. Utmaningarna och strategierna beskrivs ofta på liknande sätt, med olika ord och tyngdpunkt på olika saker. 
• De flesta tar avstamp i den forskning och det begrepp som forskaren Elaine Aron myntat: highly sensitive person – högsensitiv eller högkänslig personlighet (hsp) på svenska. 
• De använder sällan empat-begreppet och fångar heller inte alltid kärnan i empat-personlighetsdraget. 

Utmaningar som följer av vissa personlighetsdrag, diagnoser och anknytningsmönster kan verka förvillande lika 

Människan är komplex och kan inte reduceras till ett personlighetsdrag eller en diagnos. Varje individ är unik. Det finns förstås lite olika synpunkter både kring dessa personlighetsdrag generellt och empatbegreppet specifikt. Vissa psykologer och andra experter framhåller till exempel att det är svårt att definiera vem som är högsensitiv eller empat och inte. Det bygger på självskattningar som kan bli missvisande beroende på en persons självkännedom och hur ärligt hen svarar. 

I värsta fall kan en person i tron att den är högsensitiv riskera att inte söka och få adekvat utredning, stöd och psykologisk och/eller medicinsk behandling för psykisk ohälsa, så som till exempel ångestsyndrom och borderline. Det kan vara lättare att identifiera sig med ett spännande personlighetsdrag än inse att man lider av psykisk ohälsa som kräver professionellt stöd. 

Trots att vi pratar mer om psykisk ohälsa i dag än någonsin tidigare, upplever många det ändå som stigmatiserande. Sensitiva personlighetsdrag förväxlas även med otrygg-ambivalent anknytning – ett anknytningsmönster som kan skapa utmaningar i relationer, särskilt i kärleksrelationer. 

Gemensamt för personer med någon av personlighetsdragen och/eller diagnoserna nedan är upplevelser kopplade till att vara i minoritet. Det kan medföra en känsla av utanförskap och upplevelser av minoritetsstress.

Minoritetsstress

Minoritetsstress är en konsekvens av återkommande oförstående, negativa, nedlåtande, diskriminerande eller ifrågasättande reaktioner på grund av den man är, från omgivningen. 

När man talar om minoritetsstress handlar det ofta om en upplevelse som personer som återkommande utsätts för diskriminering och/eller mikroaggressioner på grund av till exempel hudfärg, kulturell eller etnisk tillhörighet, sexualitet eller religionstillhörighet har. Men som empat kan man definitivt ha upplevt minoritetsstress i olika sammanhang och utvecklat en förmåga att likt en kameleont anpassa sig efter vad situationen och det sociala sammanhanget kräver. Allt för att undvika negativa reaktioner från omgivningen. 

Saker som för en empat är självklara, till exempel att smittas av andras känslor och mående, att ha en extremt stark intuition och kunna “se igenom” andra, eller att per automatik tänka på andra innan en tänker på sig själv, är för många andra märkligt och ibland till och med skrämmande. 

Den rädsla och osäkerhet som empater kan väcka hos andra kan i sin tur leda till att de, precis som andra minoritetsgrupper, blir ifrågasatta, misstrodda, utnyttjade och kritiserade. Nedan definierar vi de mest vedertagna begreppen för personlighetsdrag och diagnoser som vi uppfattat ibland förväxlas med empat-personlighet. 

Otrygg-ambivalent anknytningsmönster

Alla har ett anknytningsmönster, som grundats i uppväxten, i relation till föräldrar och/eller andra vårdnadshavare. De flesta har ett tryggt, medan några (ungefär en tredjedel av befolkningen) har ett otryggt anknytningsmönster. 

Anknytningsmönster skapas från tidig ålder och hänger samman med den kommunikation, närhet och förståelse som föräldrarna visar barnet. Ibland kan barnet utveckla olika anknytningsmönster till respektive förälder. Otrygga anknytningsmönster kan skapa problem i relationer senare i livet men går att bearbeta och förändra, så att man som vuxen kan ha trygga, nära relationer. 

De otrygga anknytningsmönstren delas in enligt följande:

• otrygg-ambivalent,
• otrygg-undvikande och
• desorienterad. 

Den otrygga-ambivalenta anknytningsmönstret karaktäriseras, som begreppet antyder, av ambivalens i nära relationer. Personer som har ett ambivalent anknytningsmönster tenderar att vara ängsliga och ha svårt med tillit i nära relationer. De är känslostyrda och öppnar sig ofta snabbt i början av en ny relation, men blir snabbt osäkra om de inte får den bekräftelse de vill få från sin partner. Både närhet och ensamhet skapar obehag. 

Vanliga beteenden hos den med ambivalent anknytning är: 

• Önskar snabbt få närhet och intimitet.
• Växlar mellan att vara behövande (“klängig”) och avvisande.
• Ständig bekräftelse från partnern är viktigt.
• Osäkerhet och jobbiga tankar kan dyka upp när partnern inte är i närheten eller inte hör av sig tillräckligt snabbt.
• Svartsjuka och rädsla för att bli lämnad är vanligt.

Vissa av erfarenheterna som en person som har en ambivalent anknytning har med sig överlappar med eller är närbesläktade med högsensitivitet och empat-personligheten. Elaine Aron har även i sin forskning kunnat se att personer med otrygg-ambivalent anknytning är marginellt överrepresenterade bland högsensitiva. Och att ha en stark empatisk förmåga och intuition, ha lätt för att läsa av andra, bearbeta intryck och känslor djupt och ha ett rikt känsloliv kan innebära utmaningar som i vissa fall kan likna flera av de ovan nämnda upplevelserna och beteendena. 

Introvert, ambivert och extrovert

En person som får energi av att vara själv, som har ett rikt inre liv och som inte är den mest pratsamma i större grupper är sannolikt introvert. Att vara introvert är däremot inte detsamma som att inte vara social eller inte vara socialt kompetent. Social kompetens har inget med huruvida en person är introvert eller extrovert att göra. En introvert person behöver däremot hämta energi från annat än sociala sammanhang för att må bra. 

En ambivert person kan få energi både i ensamhet och i sociala sammanhang, beroende på situation. En ambivert person kan därför ibland känna sig introvert, ibland extrovert. Ambiverta pendlar mellan att vilja vara bland människor och att vilja dra sig tillbaka i ensamhet, lugn och ro. 

En extrovert person får sin energi i samspel med andra, gillar många olika slags sociala sammanhang. Många extroverta upplevs av andra som utåtriktade. En extrovert person behöver mycket sociala kontakter för att må bra och kan bli uttråkad av aktiviteter som introverta tycker om att ägna mer tid åt. 

Högsensitiv/högkänslig

Högsensitiva eller högkänsliga är vardagliga begrepp för det vetenskapliga begreppet sensorisk bearbetsningssensitivitet (sensory processing sensitivity). Högsensitiva personer tar in och bearbetar intryck och känslor mer och djupare än andra och har en stark empatisk förmåga. 

Högsensitiva utgör omkring 20 procent av befolkningen. Högsensitivitet är inte någon diagnos, utan ett personlighetsdrag. Personlighetsdraget är inte avhängigt en persons psykiska hälsa i stort. Men som en konsekvens av personlighetsdraget kan man uppleva vissa utmaningar i livet och i relationer, till exempel att (snabbare än andra) drabbas av över- eller understimulering. 

Elaine Aron beskriver att det högsensitiva personlighetsdraget bygger på fyra genetiska karaktäristika: 

• Djupare bearbetning av information – högre aktivitet i en del av hjärnan som kallas insula, där kunskap och inre tillstånd, emotioner, kroppspositioner och yttre händelser bearbetas.
• Överstimulering – eftersom högsensitiva uppfattar fler detaljer i sin omgivning och bearbetar intryck djupare blir de snabbare än andra trötta av intryck och information, till exempel socialt samspel.
• Högre grad av emotionell mottaglighet – högsensitiva reagerar mer positivt på positiva upplevelser och mer negativt på negativa upplevelser samt har en stark empatisk förmåga.
• Uppfattar det subtila – högsensitiva uppfattar ofta små subtila signaler och detaljer, som andra tenderar att missa. Det kan ses i att de områden i hjärnan som bearbetar sinnesinformation är mer aktiva än hos de flesta andra. 

Sensibelt begåvad

Sensibelt begåvad kan sägas vara en variant av, lika eller nära besläktad med det högsensitiva personlighetsdraget. 

Empat

Empater kan kortfattat beskrivas som personer med en stark empatisk och intuitiv förmåga, som “absorberar” andras känslor, förnimmer andras sinnestillstånd, och som bearbetar känslor och upplevelser djupare än andra. Som konsekvens av de förmågor empater har är det extra viktigt att de söker sig till miljöer och relationer som präglas av positiv energi och som får dem att må bra. 

Empat är inte ett vetenskapligt vedertaget begrepp. Vissa menar att empater är den lilla minoritet som hamnar allra längst ut på skalan av högsensitivitet. Andra menar att empater inte nödvändigtvis även är högsensitiva. 

Empaters mottaglighet för känslor gör att de besitter:

• Förmågan att känna andras känslor som signa egna. Många empater beskriver att de “absorberar” andras känslor, även djurs. En utmaning kan vara att det är svårt att särskilja sina egna känslor och upplevelser från andras. 
• Förmågan att förnimma andras känslotillstånd. Empater är ofta väldigt medvetna om stämningen i ett rum eller i en grupp och kan snabbt plocka upp “vibbarna” även i sammanhang med nya människor. Att göra det är energikrävande, särskilt när det finns konflikter och spänningar “under ytan”. 
• De har en starkare intuitiv förmåga (magkänsla) än andra. Empaters starka intuition gör till exempel att de ofta ligger några steg före andra – det som är uppenbart för en empat är inte det för andra förrän senare. Empater är därför som mänskliga lögndetektorer. Det beror på att de har en starkare koppling till det undermedvetna, som fyller en viktig funktion för den intuitiva förmågan. Vissa menar rentav att empater kan få till sig information via klardrömmande, plötsliga insikter eller en oförklarlig känsla av visshet. När empater går emot sin intuition kan det få allvarliga konsekvenser för deras välbefinnande. 
• Förmågan att se igenom oärlighet och dolda avsikter. Tack vare att empater är extra känsliga och intuitiva kan de upptäcka när någon är oärlig eller har dolda motiv. En empat som är medveten om denna förmåga kan skydda sig själv och andra från till exempel narcissister och andra toxiska personer.

Empater har ett stort behov av att vara ensamma för att:

• Få tillräckligt med återhämtning. Eftersom empater tar in och bearbetar känslor, intryck och information djupt behöver de mer tid för återhämtning, för att undvika överstimulering, att bli överväldigade, empatitrötta eller dränerade. 
• Ta hand om sig själva. Den starka empatiska förmågan gör att empater har en tendens att prioritera andras känslor och behov framför sina egna. Därför behöver de göra en medveten ansträngning att även vårda sig själva och sina känsloliv. Till exempel behöver de ofta öva på att sätta gränser i relationer och prioritera sitt eget välmående. 

ADHD

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder. ADHD påverkar koncentrationsförmågan och förmågan att kontrollera impulser och aktivitetsnivå. En person med ADHD upplevs av omgivningen ofta som väldigt intensiv, kreativ och “lite udda”. 

Exempel på svårigheter med uppmärksamhet och koncentration:

• Att göra slarvfel, särskilt i uppgifter som är monotona.
• Svårighet att behålla koncentration eller fokus, till exempel genom en hel film eller bok.
• Svårighet att läsa igenom och följa instruktioner.
• Svårighet att organisera och planera.
• Att undvika och skjuta upp att göra saker som är jobbiga eller tråkiga.
• Att ha lätt för att bli störd av saker eller människor runt omkring.
• Svårigheter att komma i tid eller bli klar med uppgifter i tid.
• Svårigheter att komma ihåg uppgifter eller tider. 

Exempel på överaktivitet:

• Svårighet att sitta stilla.
• Känsla av rastlöshet och otålighet.
• Svårighet att göra saker lugnt och stilla.
• Att prata mycket, även om det stör andra.

Exempel på impulsivitet:

• Att svara frågor innan de har ställts färdigt.
• Att avbryta andra när de pratar.
• Att vara otålig i en kö.
• Svårighet att reglera känslor. 

Många med ADHD upplever också att de har många tankar och idéer som trängs i huvudet samtidigt. Utöver utmaningarna som kan följa av adhd finns flera positiva aspekter. Personer med ADHD är ofta orädda, handlingskraftiga och väldigt kreativa och har förmågan att tänka nytt, utmana normer och invanda (kanske förlegade) tankesätt. 

Det är vanligt att personer med ADHD känner sig utanför i sociala sammanhang, missförstådda, annorlunda och “sämre” pga. att de avviker från vissa normer och har svårt med saker de flesta andra har lätt för. Det kan bl.a. leda till sämre självkänsla, känsla av ensamhet och nedstämdhet. Med andra ord ser vi att det finns flera gemensamma nämnare, men också stora skillnader, mellan vad personer med ADHD och empater kan uppleva – när det gäller såväl förmågor som utmaningar. 

Källor: 

1177.se

attention.se

Borderline personlighetssyndrom eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom eller borderline personlighetssyndrom innebär att uppleva starka känslor som växlar snabbt. Det innebär mycket lidande för personen i fråga och även stora påfrestningar på relationer och omgivning. 

För att få diagnosen EIPS ska minst hälften av följande symtom stämma in:

• En stark rädsla för att bli övergiven.
• Förvirrade tankar och känslor och en självbild som inte stämmer överens med omgivningens uppfattning.
• Upplevelsen av inre tomhet.
• Starka känslor som snabbt kan skifta från ett extremt känsloläge till ett annat. Det gäller även känslor för andra personer – till exempel gå från att beundra någon till att i nästa stund bli mycket arg eller besviken på samma person.
• Känslan av intensiv ilska som omgivningen uppfattar som överdriven i förhållande till orsaken.
• Överdriven misstänksamhet mot andra människor, eller en upplevelse av att saker som sker känns overkliga.
• Impulsivitet och benägenhet att utveckla beroende (av till exempel alkohol, mat, shopping eller annat).
• Självskadebeteende av något slag och i vissa fall även återkommande tankar på suicid.

Vi ser vissa vissa likheter mellan empatens rika känsloliv och starka empatiska förmåga och de starka känslor och känsloskiftningar som en person med borderline upplever. Båda är också i minoritet, vilket i sig kan vara utmanande på olika sätt. Att visa och prata om olika slags känslor accepteras i olika utsträckning i olika kulturella kontexter och sammanhang. 

I en kulturell kontext som den svenska, som många gånger uppmuntrar återhållsamhet, personlig integritet och konsensus kan både empater och personer med borderlinediagnos uppleva större utmaningar, jämfört med i en kulturell kontext där det är mer vanligt att uttrycka starka känslor, prata öppet om både “fina” och “fula” känslor och där det finns en mer tillåtande inställning till olikheter. Även den kultur som råder i familjen påverkar. 

Källa: 

1177.se

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Den som har ångestsyndrom känner sig ofta rastlös och orolig, spänd eller irriterad. Personer med GAD tänker ofta att något hemskt ska hända, till exempel att de som står dig nära ska försvinna eller dö och det är svårt att finna tröst. Den ständiga oron gör att det blir svårt att koncentrera sig, sova och leva ett harmoniskt liv. Stark oro inför resor, förändringar och hypokondri är vanligt för personer med GAD. Som en konsekvens av ångesten blir personer med GAD ofta trötta av för många intryck. 

Eftersom psykisk ohälsa varit och i viss mån fortfarande är belagt med skam och skuld, är det inte ovanligt att människor dels kan ha svårt att identifiera ångest som just ångest, dels uppleva det som svårt att söka stöd och berätta för någon att man mår dåligt. Det kan då vara lättare att identifiera upplevelserna av oro som tecken på högsensitivitet, tänker vi. Men det finns inget likamedtecken mellan högsensitivitet och upplevelser av ångest och överdriven rädsla. 

Källa:

1177.se

Så kan du upptäcka anknytningsmönster och identifiera personlighetsdrag hos dig själv

Att identifiera sig själv kan vara svårt, och det finns många olika begrepp som beskriver olika aspekter av en människas personlighet och beteende. Att skilja dem åt kan vara knepig och för att kunna ställa en diagnos behövs en utredning inom hälso- och sjukvården. Men att öka sin självmedvetenhet och vara öppen för alla möjligheter är ett första steg. Kärnan i de olika personlighetsdragen, anknytningsmönstren och diagnoserna kan beskrivas på följande sätt:

• Otrygg-ambivalent anknytningsmönster: Du har svårt att lita på andra, pendlar mellan att vilja ha närhet och vilja vara självständig, och du känner dig ofta orolig och otrygg i dina relationer.
• Ambivert: Du kan vara utåtriktad och energisk i vissa situationer, men också njuta av stillhet och reflektion i andra. Det gör att du smidigt balanserar mellan att vara aktiv i sociala sammanhang och ta dig tid för återhämtning.
• Extrovert: Du trivs i sällskap med andra och har en förmåga att sprida energi och entusiasm. Du lockas av nya upplevelser och njuter av att stå i händelsernas centrum.
• Introvert: Du hämtar energi i din egen tankevärld och reflekterar gärna i ensamhet. Du är sannolikt en god lyssnare och observatör, och du föredrar meningsfulla samtal och djupa relationer.
• Högsensitiv (HSP): Du blir lätt överväldigad av starka stimuli, är känslig för andras känslor och har ett rikt inre liv. 
• Sensibelt begåvad: Du har en hög intellektuell förmåga, är känslig för andras känslor och har ett rikt inre liv.
• Empat: Du är sensitiv, intuitiv och har mycket stark empatisk förmåga. Du känner andras känslor, uppfattar subtila signaler och förstår instinktivt andras behov. Du kan ha svårt att skilja på sina egna och andras känslor.
• ADHD: Du har svårt att fokusera på uppgifter, är rastlös och agerar impulsivt utan att tänka igenom konsekvenserna.
• Borderline personlighetssyndrom (BPS)/Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS): Du har intensiva känslor, svårt att hantera dina relationer och har extrema beteenden för att hantera svåra känslor.
• Ångestsyndrom: Du känner dig ofta orolig och rädd, du har fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar och yrsel, och du undviker situationer som du tror kan orsaka ångest.