Narkissos (på latinska kallad Narcissus) är den figur inom grekisk mytologi som starkt associeras med begreppet narcissism. Men har du någonsin undrat hur detta begrepp egentligen uppstod? Läs då vidare för att få reda på hur det ligger till!
Begreppet narcissism har sina rötter i den gamla grekiska mytologin. Där finns nämligen en berättelse om en vacker yngling vid namn Narkissos. Berättelsen ifråga har lagt grunden för det som vi idag vet är ett komplext psykologiskt fenomen.
I denna artikel utforskar jag berättelsen om Narkissos och spårar ursprunget till begreppet narcissism hela vägen från den forntida mytologin till den samtida psykologin. Följ med på denna resa för att få en bättre förståelse för hur begreppet uppstod en gång i tiden!
Myten om Narkissos
Den grekiska mytologin är fylld till bredden med spännande berättelser, myter och legender. Dessa ger oss en insikt i den tro, de värderingar och det sätt att se på världen som präglade de gamla grekerna. De olika berättelserna involverar ofta såväl gudar och gudinnor som hjältar och monster. Dessutom berör de aspekter som skönhet och det kaos som vi människor från tid till annan befinner oss i.
En av de berättelserna som har satt en varaktig prägel på vår förståelse för människans natur är myten om Narkissos. Han var en väldigt stilig ung man vars överdrivna självkärlek ledde till hans undergång.
Han var väldigt vacker men skönheten hade ett pris
Narkissos var son till flodguden Kefissos och nymfren Liriope. Ända sedan sin födsel beundrade andra hans utomordentliga skönhet, men detta bara accelererade i takt med att han växte upp och mognade. Men den blinda profeten Teiresias varnade Liriope för att Narkissos endast skulle få leva ett långt liv om han aldrig lärde känna sig själv. Denna kryptiska profetia kom i slutändan att forma Narkissos öde och det arv som han skulle lämna efter sig.
Nymfen Echo hade en obesvarad kärlek till honom
I takt med att Narkissos blev äldre fängslades många av hans skönhet. Men hans hjärta förblev oberört av att andra beundrade honom. En av hans beundrade hette Echo och var en bergsnymf. Hon hade förbannats av gudinnan Hera och kunde inte tala själv utan bara upprepa andras ord. Hon var väldigt förälskad i Narkissos och följde en dag efter honom in i skogen i förhoppning om att kunna uttrycka sina känslor. När Narkissos gick vilse och ropade för att se om någon befann sig i närheten kunde Echo dock bara upprepa hans ord. Detta ledde till en förvirrad ordväxling som inte ledde någonstans. Echo blev hjärtekrossad och kände sig avvisad, varpå hennes kropp tynade bort och endast hennes röst blev kvar.
Narkissos självupptagenhet ledde till hans undergång
Hämndens gudinna, Nemesis, ville straffa Narkissos för att han var så kallsinnig och ledde honom till ett vattendrag. När han böjde sig ner för att dricka fick han syn på sin egen spegelbild och blev genast betuttad i den. Han kunde inte slita sig från spegelbilden och insåg till slut att han hade blivit förälskad i sig själv. Därmed hade Teiresias profetia slagit in. Han blev helt uppslukad av sin ouppnåeliga kärlek till sig själv och vittrade till slut bort vid vattendraget. Till sist förvandlades han till en vacker blomma som numera bär hans namn (narciss).
Denna myt från det forntida Grekland är en kraftfull varning om farorna med att bli alltför självupptagen och fåfäng. Det är också från denna berättelse som det moderna konceptet narcissism har uppstått.
Så utvecklades narcissismen som koncept
Långt innan begreppet narcissism blev förknippat med psykologi användes det i litteraturen som en metafor för överdriven självkärlek och fåfänga. Författare och poeter inspirerades av myten om Narkissos och använde karaktären som en symbol för självupptagna och fåfänga personer. Därmed la de grunden för att begreppet narcissism sedermera skulle börja användas inom psykologin.
Sigmund Freud introducerade narcissismen som psykologiskt koncept
Sigmund Freud är psykoanalysens anfader och han var först med att formellt introducera narcissismen som ett koncept inom psykologin. I en essä från 1914 föreslog han att det finns två typer av narcissism: primär och sekundär:
- Primär narcissism är enligt Freud den naturliga och sunda självkärlek vilken spädbarn har som ren självbevarelsedrift.
- Sekundär narcissism menade Freud istället uppstår när en person styr om sin sexuella energi tillbaka till sig själv. Detta görs ofta som en försvarsmekanism mot känslor av mindervärdighet eller sårbarhet.
Freuds teorier om narcissism var banbrytande på sin tid. De gav ett ramverk för förståelsen av självcentrerade beteenden och attityder. Hans arbete inspirerade andra psykoanalytiker att utforska konceptet vidare. Detta ledde till att nya teorier utvecklades och att narcissismens betydelse för mänskliga beteenden belystes. Som ett resultat av detta började narcissism att utvecklas från en metafor sprungen ur mytologin till ett komplext psykologiskt koncept.
Otto Kernbergs bidrag
Otto F. Kernberg var en framstående psykoanalytiker och teoretiker som även han kom att bidra till att förklara narcissismen som koncept. Han stod för viktiga bidrag till förståelsen för begreppet under andra hälften av 1900-talet. Genom att bygga vidare på Freuds idéer kom han fram till konceptet med en narcissistisk personlighet. Denna användes för att beskriva personer som uppvisade bestående mönster av storslagenhet, behov av beundran och avsaknad av empati.
Kernbergs teorier gav en större förståelse för den underliggande psykologiska dynamik som bidrar till narcissistiska beteenden. Hans arbete gjorde det också enklare att särskilja sunda och sjukliga varianter av narcissism. Därmed banade han väg för den kommande klassificeringen av narcissistisk personlighetsstörning (NPD) som en psykisk sjukdom. Kernbergs bidrag till psykologin har således varit viktiga för förståelsen, forskningen och behandlingen av narcissism.
Vanliga frågor om Narkissos (Narcissus)
Ja, Narkissos var en karaktär i grekisk mytologi som var känd för sin enastående skönhet och överdriven självkärlek. Han blev förälskad i sin egen spegelbild och kunde inte slita sig från den, vilket ledde till hans undergång. Han symboliserar extrem egenkärlek och narcissism.
Narcissus dog genom att förälska sig i sin egen spegelbild i en vattenkälla. Han blev besatt av sin egen skönhet och kunde inte slita sig från spegelbilden. Därför svalt han till döds vid källan och förvandlades till en blomma som nu bär hans namn, nämligen narciss.
Narcissus mamma var enligt grekisk mytologi nymfen Liriope. Hon var en vacker vattennymf som blev förälskad i flodguden Kefissos och födde sedermera deras gemensamma son, Narcissus. Sonen kom att bli känd för sin enastående skönhet och självkärlek.
