Att vara en inkännande människa innebär per definition en tillvaro full av etiska, sociala och fysiska utmaningar. Inte så konstigt då kanske, att självhjälpslitteraturen blomstrar, när vetenskap och gränsöverskridande kommunikation har tagit över religionens roll. I USA omsätter självhjälpsmarknaden många miljoner dollar årligen. Men hjälper självhjälpslitteraturen oss verkligen, eller är den mer ett symtom på en egocentrisk och simplifierad syn på världen?
Att ha en stark empatisk förmåga, snappa upp stämningar och absorbera andras känslor är en utmaning, samtidigt som det förstås också kan innebära fördelar i vissa sammanhang. Man kan beskriva empat- eller högsensitivitet som en volymknapp som är uppskruvad på högsta volym på de områden där de flesta andra hamnar på en oftast behaglig medelnivå. I kombination med en värld genomsyrad av inte bara omtanke, samarbete, omsorg om andra och medkänsla, utan också maktspel, konkurrens, avundsjuka, våld och förströelse, förakt mot känslor och känslosamhet, är utmaningarna uppenbara.
Att vara människa innebär per definition mängder av etiska, sociala, ekonomiska och fysiska utmaningar genom livet. Att dessutom ha “högre volym” inom områden som empati, intuition, känslo- och intrycks-bearbetning reducerar inte de utmaningarna, utan förstärker dem snarare. I vår moderna tid är vi också, på gott och ont, mer medvetna om vad vi vet och inte vet än någonsin tidigare. Därtill lever vi i en tid präglad av narcissism, egocentrism, karriärfokus, materiell status och ytlighet, förmedlad och förstärkt bl.a. via sociala medier.
Om människor förr vände sig till religionen, prästerna och imamerna, för vägledning, vänder vi oss nu snarare till psykologer, coacher och experter. Och heliga skrifter har ersatts av Instagram och självhjälps-appar. På gott och ont.
Självhjälpslitteraturen skulle kunna ses som både en produkt av och motreaktion mot den kultur av egocentrism som på många sätt präglar samhället i dag.
Å ena sidan blickar vi inåt, mot oss själva i syfte att utvecklas, förbättras, och lyckas i våra individuella livsprojekt snarare än ut mot samhällsstrukturer och orättvisor. Olika problem som en person upplever tolkas många gånger som individuella, snarare än samhällsmässiga (till och med när normer begränsar oss tenderar det att koka ner till vår egna förmåga till förändring och förädling, snarare än samhällets).
Å andra sidan representerar vårt inre också själva motsatsen till det yttre, materiella, ytliga, flyktiga. Det kan handla om att vi söker det verkligt meningsfulla i tillvaron, inre ro, förståelse för oss själva, andra och våra relationer. Det kan handla om att söka meningen med livet, till att bidra till samhället genom att finna sina talanger och utöva sin passion i livet. Det kan handla om en strävan efter att förstå även det mest obegripliga i livet, att närma sig sina inre och yttre fiender och se människan bakom de murar hon byggt upp för att skydda sig. Det kan handla om att bryta destruktiva relationsmönster, finna kärleken, bli en bättre vän eller kollega. Så kanske svarar självhjälpslitteraturen mot viktiga behov och goda intentioner ändå?
Kanske kan det vara så att det ligger mycket i både kritiken och hyllandet av självhjälpslitteraturen? Det tror i alla fall vi.
Men, då är frågan: vilken självhjälpsbok passar just dig? Hur ska man välja i havet av självhjälpsböcker?
Vi vill göra det lite lättare genom att summera de vi har läst. Syftet är att inspirera och tillgängliggöra den fantastiska skatt av självhjälpsböcker som finns där ute. Tiden är ju begränsad, så desto viktigare då att välja bok med omsorg.
Summeringarna gör dock inte anspråk på att vara varken objektiva eller felfria – en summering kräver en läsning och en läsning är alltid en tolkning – så läs med kritiska ögon.
Sist men inte minst – är du nyfiken på en självhjälpsbok men osäker på om den är något för dig? Tipsa oss gärna!
