Visdom för människan i en föränderlig tid av forskare och överläkare Simon Kyaga och professor Karin Goldstein Kyaga ingår inte i självhjälpsgenren, utan kategoriseras som en faktabok (omöjlig att summera i några få stycken, men här är i alla fall ett försök att ge några axplock av resonemangen i boken). Likväl konkretiserar den visdom på sätt som kan anammas i livet, utvecklas och omsättas i praktiken, i vardagen. Den har också en personlig touch – fakta, resonemang, filosofi och idéer varvas med korta dialoger författarna emellan.
Men går visdom verkligen att undersöka, mäta, vetenskapligt? Det korta svaret är ja.
Kombinationen av intelligens, kreativitet och mänsklighet = visdom
Så vad är då visdom till att börja med? Det reder författarna noggrant ut i Visdom för människan i en föränderlig tid. Begreppet visdom finns i hela världen och förknippas ofta med äldre personer i samhället. Visdomens hörnstenar är: intelligens, kreativitet och mänsklighet (här ingår etik, rättvisa, medkänsla och tolerans). Och allt detta påverkas av våra känslor. Strukturen i boken följer dessa fyra aspekter av visdom och reder ut var och en av dem ur olika perspektiv: biologiska, psykologiska, kulturella, historiska.
I definitionen av visdom ingår till exempel gott omdöme i sociala situationer, vid kunskap om livet, känslomässig balans, empati, altruism och känsla för rättvisa, självinsikt, tolerans och förmåga att se saker ur olika perspektiv samt beslutsamhet och förmåga att hantera osäkerhet.
Trots, menar författarna, är en viktig aspekt av kreativitet. De hänvisar till forskaren Robert Sternberg, som formulerat en teori som säger just detta. Först behöver man trotsa “massan”, för det andra sig själv och sina egna förutfattade meningar, och slutligen trotsa hela tidsandan. Det är receptet på en revolutionerande idé, som utmanar vedertagna sanningar som samhället ditintills tagit för givna. Fundera på vilka idéer, personer och rörelser som gjort just detta.
Existensens djupdimensioner
På senare år har forskningen börjat uppmärksamma “awe” – förundran eller hänförelse, en känsla som kan uppstå till exempel vid natur- eller kulturupplevelser. Det är också något som förknippas med lycka. Studier har visat att förmågan att känna förundran är förknippat med känslan av meningsfullhet, dvs. att känna sig som en del i ett större sammanhang, eller “den ultimata kollektiva känslan”. Det, i sin tur hänger ihop dels med känslan av att vilja hjälpa andra, dels med känslan av att tiden “stannar upp”.
Människor har i alla tider sökt sig till naturen, skogen, havet och tystnaden för att uppleva vår litenhet i något större, eller “existensens djupdimensioner”. Det, skriver Simon Kyaga och Karin Goldstein Kyaga, påminner om ett österländskt sätt att betrakta orden som ett hinder på vägen mot visdom. Skillnaden mellan västerländsk och österländsk syn på visdom, hur olika mänskliga förmågor hänger ihop och är beroende av varandra för att visdom ska kunna uppnås samt konkreta exempel på visdom, beskrivs också i boken.
Prefontalbarken – hjärnans “dirigent”
Biologiska faktorer får relativt stort utrymme i boken. Visdom lokaliseras till hjärnan, men bor inte i en särskild del av hjärnan, utan är beroende av flera delar och kopplingarna mellan dem. En del av hjärnan är prefontalbarken, centrum för komplex tankeverksamhet – hjärnans “dirigent”.
Ny forskning har visat den stora betydelsen av exekutiva funktioner (eller kognitiv kontroll), vars huvudkälla är just i prefontalbarken. Här ingår uppmärksamhetsreglering, tankens flexibilitet, förmågan att sätta upp mål och sträva mot dem samt informationshantering på ett snabbt och riktigt sätt. Dessa funktioner spelar en viktig roll i hur vi genomför, kontrollerar, styr och koordinerar våra tankeprocesser. Det är delvis inlärda förmågor, som utvecklas efterhand. Det har visat sig att tester av de exekutiva förmågorna bättre förutsäger hur det går i livet (relationer, arbetsliv) än till exempel intelligens- eller personlighetstest.
Genom till exempel meditation kan vi träna upp den delen av hjärnan så att vår förmåga att hantera känslor förbättras – något som först på senare år kunnat bevisas vetenskapligt.
Betydelsen av självinsikt, divergent tänkande, intuition och tankevandring
Självförståelse och självinsikt är centrala när vi talar om visdom. De lägger grunden för ett etiskt beteende som inte styrs av begär och emotioner. Självinsikt innebär också förmågan att varken över- eller underskatta sina förmågor och kunskaper.
En annan viktig aspekt av visdom är divergent tänkande – det vill säga förmågan att tänka i olika riktningar och på vilka olika sätt man kan lösa en uppgift. Konvergent tänkande å andra sidan, handlar om att hitta en specifik lösning på ett problem. Att kunna växla mellan dessa är en fördel i kreativa processer. Vishet inkluderar att kunna se saker ur olika perspektiv, till exempel inse att olikheter gör att vi ofta uppfattar och upplever saker väldigt olika.
Intuition är detsamma som igenkännande, varken mer eller mindre, menar författarna. Intuitionen är inte alltid rättvisande och behöver verifieras. Vi har också en inbyggd tendens att tro att vi är mer objektiva än vi faktiskt är. Intuitivt tänkande tros vara grundat i vårt implicita minne och lärande – processer som börjar redan i fosterstadiet och som hör hemma i den högra hjärnhalvan. De är omedvetna och icke-verbala.
Plötsliga insikter (aha-upplevelser) är närbesläktade intuitionen, skriver författarna. Insikt är förmågan att uppnå riktig och djup förståelse och kunskap om ett problem. I extrema fall kan insikter omkullkasta vedertagna sanningar. Insikter uppstår, såvitt man vet, i högra tinningloben under ett kort ögonblick av intensiv elektrisk aktivitet.
Författarna definierar tre former av tankevandring (eller dagdrömmeri):
- Positiv, konstruktiv tankevandring.
- Skuldkänslor och rädsla för att misslyckas.
- Dålig förmåga att koncentrera sig.
Den konstruktiva tankevandringen kan ge näring till nya idéer och kreativa lösningar på problem. Det har i flera olika sammanhang genom historien uttryckts att de bästa idéerna och lösningarna kommer när man pausat sitt arbete (och när man minst anar det). Konstruktiv tankevandring kan öppna nya spår i hjärnan och utveckla vår förmåga till problemlösning.
Det tål att funderas på, tänker jag, i en tid då många av oss sällan upplever att tankarna får vandra fritt. Vad gör pling-aviseringar, sociala medier och kravet att ständigt vara tillgänglig, med oss, med vår förmåga och möjlighet att pausa, vila hjärnan från intryck och låta tankarna vandra helt fritt, bortom praktiska göromål, oro och “måsten”?
Skillnaden mellan emotioner och känslor och betydelsen av empati
Fram till nyligen, menar författarna, har hjärnforskningen underskattat betydelsen av känslor. Men känslorna knyter samman hjärnan och resten av kroppen. Grundläggande emotioner – som glädje, förvåning, ilska, äckel och sorg hänger samman med kroppen (de är automatiska, kroppsliga reaktioner), medan känslor hänger samman med vårt medvetande (och uppstår i prefrontalbarken).
Emotioner kommer först, känslor sen (det sker blixtsnabbt) och påverkar oss, vilka beslut vi fattar, hur vi uppfattar andra människor med mera, utan att vi alltid är medvetna om det. Emotioner och känslor påverkar våra bedömningar.
I slutkapitlen ges mänsklighet – empati, etik och moral. Etik har vuxit fram som en följd av behovet av samarbete människor emellan. Människor behöver varandra för att överleva. Därför utvecklade våra förfäder oskrivna (och skrivna) regler för hur vi skulle dämpa våra själviska drifter. Den moraliska hjärnan är ett komplext samspel mellan olika delar av hjärnan. Moral definieras som ett sätt att så bra som möjligt integrera känslor och socialt medvetande, till exempel hur vi interagerar med andra människor och agerar i olika sammanhang.
Samtidigt har vi ett inbyggt “stamtänkade” där vi favoriserar den “egna” gruppen (“vi”) framför andra (“dem”). Men när vi vågar utmana och vidga gränsen för vilka vi inkluderar i “vi:et” (till att slutligen omfatta alla världens människor) ökar vår visdom. Här beskrivs även t.ex. vikten av att mötas över grupp-gränser (och inte förbli främlingar för varandra) och betydelsen av spegelneuroner – som är viktiga för den empatiska förmåga som är förhöjd hos empater.
Den som är nyfiken på vad visdom är och vill veta hur vi kan utveckla vår egna visdom kommer att på ett vetenskapsnära sätt kunna få mycket ut av att läsa Visdom för människan i en föränderlig tid. Boken är dessutom lättläst.
