Vad är en empat?

Vad menar man med en empat?

Att kalla sig empat handlar för de flesta om en känsla av att inte bara förstå andras känslor, utan att faktiskt ta in dem. Det är mer än vanlig empati. Personer som identifierar sig som empater beskriver ofta att de absorberar stämningar i ett rum, känner fysiskt obehag i närheten av konflikter, eller att de har svårt att skilja sina egna känslor från andras.

Det kan visa sig på vardagliga sätt. Kanske blir du ovanligt trött efter sociala tillställningar. Kanske märker du att du anpassar ditt beteende helt efter hur personen bredvid dig mår. Eller så undviker du nyheter och starka berättelser för att de berör dig mer än du tycker är rimligt.

För en del är det en styrka – en förmåga att verkligen förstå och möta andra människor. För andra blir det en belastning, särskilt om man saknar verktyg för att hantera den ständiga strömmen av intryck.

Empat och empati – vad är skillnaden?

Empati är en grundläggande mänsklig förmåga. De allra flesta kan i någon mån känna med andra, läsa av ansiktsuttryck och förstå sociala signaler. Det är en egenskap som forskningen har kartlagt väl, och den existerar på ett spektrum – vissa människor har mer av den, andra mindre.

Begreppet empat tar det ett steg längre. Där empati handlar om att förstå vad någon annan känner, beskriver empatbegreppet en upplevelse av att överta andras känslor, ibland utan att själv vara medveten om det. Det är alltså inte bara en fråga om grad, utan om karaktär: empaten upplever att gränsen mellan egna och andras känslor blir otydlig.

Var kommer begreppet ifrån?

Begreppet empat används främst i populärpsykologi och andliga sammanhang, snarare än som en etablerad term i vetenskaplig psykologisk litteratur. Det dök först upp i science fiction-sammanhang – i Star Trek-universumet finns till exempel karaktären Deanna Troi, en "empath" som bokstavligen kan känna andras känslor.

Under 1990- och 2000-talen började begreppet spridas inom new age-rörelsen och den andliga utvecklingskulturen, ofta kopplat till idéer om energier, auror och andlig begåvning. Författare som Judith Orloff, amerikansk psykiater och författare till boken The Empath's Survival Guide, spelade en stor roll i att popularisera begreppet och ge det en mer psykologisk inramning.

I dag används ordet brett. Det finns i självhjälpsböcker, på sociala medier, i poddar och i terapeutiska samtal. Betydelsen varierar – för vissa är det nästan en andlig identitet, för andra helt enkelt ett praktiskt ord för att beskriva hög emotionell känslighet.

Finns empater enligt vetenskapen?

Forskningen har inte identifierat "empater" som en distinkt grupp med unika neurologiska eller psykologiska egenskaper. Det innebär dock inte att upplevelserna som beskrivs är inbillade.

Flera vetenskapliga begrepp överlappar med det som empatbegreppet försöker fånga:

Hög känslighet (HSP)

Psykologen Elaine Aron myntade begreppet "highly sensitive person" på 1990-talet. Ofta anges att ungefär 15–20 procent av befolkningen har ett nervsystem som bearbetar sinnesintryck djupare än genomsnittet. Det leder till starkare reaktioner på såväl positiva som negativa stimuli.

Emotionell smitta

Fenomenet att "fånga" andras känslor är väl dokumenterat i socialpsykologin. Studier visar att människor omedvetet speglar varandras ansiktsuttryck, tonfall och kroppsspråk, vilket i sin tur påverkar det egna känsloläget. Vissa individer är mer mottagliga för detta än andra.

Spegelneuroner

Hjärnforskning har identifierat system som aktiveras både när vi själva utför en handling och när vi ser någon annan göra det. Även om forskningen om spegelneuroner är mer komplex än vad populärvetenskapen ofta förmedlar, pekar den på att det finns biologiska förklaringar till stark inlevelse.

Personlighetsdrag

Inom femfaktormodellen (Big Five) finns draget "agreeableness" som innefattar medkänsla och emotionell lyhördhet. Människor som skattar högt på detta drag delar flera egenskaper med dem som kallar sig empater.

Varför identifierar sig människor som empater?

Att kalla sig empat fyller ofta ett psykologiskt behov. Det kan handla om flera saker.

Först och främst ger det ett språk för en diffus upplevelse. Att ständigt vara emotionellt överbelastad utan att veta varför kan vara förvirrande och isolerande. Begreppet empat erbjuder en förklaring och – kanske viktigare – en gemenskap. Plötsligt är man inte konstig eller överkänslig, utan en del av en grupp som delar samma erfarenhet.

Det kan också handla om bekräftelse. Många som identifierar sig som empater berättar om en uppväxt där deras känslighet betraktades som en svaghet. Att omformulera den till en styrka, eller till och med en gåva, kan vara genuint läkande.

I vissa fall kan identifikationen som empat också dölja andra saker. Ångest, otydliga gränser i relationer eller obearbetade trauman kan skapa en upplevelse av att vara överväldigad av andras känslor. Det innebär inte att upplevelsen är oäkta – men det kan vara värt att utforska vad som faktiskt ligger bakom den.

Oavsett orsak är det tydligt att begreppet fyller en funktion för många människor, och det förtjänar att tas på allvar även om man inte accepterar alla påståenden som ibland kopplas till det.

Vanliga tecken som ofta förknippas med empater

Personer som använder begreppet brukar ofta beskriva en eller flera av följande upplevelser:

• Stark inlevelse i andras känslor. Du märker inte bara att någon är ledsen – du känner det i kroppen.
• Påverkas starkt av stämningar. Ett rum fullt av spänning kan ge dig huvudvärk eller en klump i magen, även om konflikten inte berör dig.
• Behov av ensamtid och återhämtning. Sociala situationer, även trevliga sådana, kostar energi och kräver tid för sig själv efteråt.
• Svårt att sätta gränser. Du tar på dig andras problem, säger ja när du menar nej, eller prioriterar andras behov framför dina egna.
• Fysiska reaktioner på emotionella intryck. Trötthet, spänningar eller magproblem som verkar kopplade till känslomässig belastning.
• Överväldigad av starka sinnesintryck. Höga ljud, folkmassor eller kaotiska miljöer kan kännas utmattande.
• Dras till hjälpande roller. Många som identifierar sig som empater hamnar i yrken eller relationer där de tar hand om andra.
• Djup kontakt med djur och natur. En känsla av lugn och återhämtning i naturen, och en stark koppling till djur.
• Svårt att skilja egna känslor från andras. Du kan gå in i ett möte på strålande humör och komma ut nedstämd, utan att veta varför.

Kritik mot begreppet

Begreppet empat är inte utan invändningar, och det är viktigt att ta dem på allvar.

En vanlig kritik är att termen kan skapa en falsk uppdelning mellan "empater" och alla andra – som om de flesta människor saknar empati. I verkligheten är empati en mänsklig grundförmåga, och att framställa den som en sällsynt gåva riskerar att trivialisera en egenskap vi alla delar i olika grad.

En annan invändning handlar om ansvar. Om man definierar sig som någon som absorberar andras känslor kan det bli svårare att ta ansvar för sina egna reaktioner. I stället för att säga "jag har svårt att sätta gränser" kan det bli "jag är en empat, och det är därför jag mår dåligt". Det kan leda till att man undviker att arbeta med de underliggande problemen.

Psykologer har också påpekat att empatbegreppet ibland används i sammanhang som rör narcissism och toxiska relationer – där "empaten" alltid är den goda parten och den andra alltid den skadliga. Det kan skapa en svartvit bild som försvårar genuint relationsarbete.

Slutligen finns en risk att begreppet används som substitut för professionell hjälp. Om man lider av ångest, utmattning eller svårigheter i relationer kan det vara mer hjälpsamt att söka stöd hos en psykolog än att förklara allt med att man är en empat.

Empater inom andlighet och personlig utveckling

Inom andliga traditioner och personlig utveckling har empatbegreppet fått en särskild plats. I dessa sammanhang beskrivs empater ofta som personer med en ovanlig förmåga att uppfatta det som tolkas som subtila energier – inte bara emotionella, utan i vissa traditioner även fysiska eller andliga.

Hög känslighet ses här ofta som en gåva som behöver utvecklas och skyddas snarare än som ett problem som ska lösas. Det pratas om att "jorda sig", att "skydda sin energi" och att lära sig skilja mellan det som tillhör en själv och det som tillhör andra. Oavsett vad man tycker om den terminologin pekar den på ett genuint behov: att hitta strategier för att hantera en intensiv inre värld.

Intresset för empater sammanfaller ofta med intresse för andra verktyg inom personlig utveckling – meditation, att föra dagbok, mindfulness, yoga och olika former av symboliskt utforskande. Det handlar i grunden om samma sak: att skapa utrymme för reflektion och att lära känna sig själv bättre.

Att utforska sina känslomässiga gränser

Oavsett om man identifierar sig som empat eller inte, är förmågan att förstå och hantera sina känslomässiga gränser en central del av välmåendet. Det handlar om att kunna vara närvarande med andra utan att förlora sig själv.

Det finns flera vägar in i det arbetet. Samtalsterapi, och särskilt terapiformer som fokuserar på gränssättning och emotionell medvetenhet, är ett väl beprövat alternativ. Att föra dagbok – att regelbundet skriva ned sina tankar och känslor – kan hjälpa till att skilja det egna från det som kommit utifrån. Mindfulness och meditation tränar förmågan att observera utan att reagera.

Vissa använder också symboliska verktyg som en del av sin självreflektion. Orakelkort och tarotkort fungerar för många som ett sätt att ställa frågor till sig själv och utforska sina mönster ur nya perspektiv.

Det viktigaste är inte vilket verktyg man väljer, utan att man gör det medvetet – att utforskandet sker med nyfikenhet snarare än som ett sätt att bekräfta en fast bild av vem man är.

Vanliga frågor om empater