I Drunkna inte i dina känslor. En överlevnadsbok för sensitivt begåvade (2013) beskriver Maggan Hägglund och Doris Dahlin utifrån egna livserfarenheter vad det innebär att vara sensitivt begåvad. Varifrån härstammar denna begåvning? Vilka problem kan det medföra för en själv och omgivningen? Och vilka strategier och förhållningssätt finns för att… inte drunkna?
Författarna kallar den sensitiva begåvningen för StarkSkör, å ena sidan som en styrka, till exempel att våga gå mot strömmen, att inte falla för grupptrycket, att gå sin egen väg (följa sitt hjärta), å andra sidan en skörhet, att uppfatta subtila signaler om att någon inte mår bra, att känna stark empati och ha en vilja att stötta de som går igenom svårigheter. Den starka sidan har ork och energi, medan den sköra ibland blir utmattad och urlakad av alla känslor, stämningar, sociala spel och andra intryck. De listar varifrån begåvningen kan härstamma: genetiskt arv, uppväxtmiljö och erfarenhet av stora, livsomvälvande kriser.
Utöver de kanske uppenbart hjälpsamma sidorna av personlighetsdraget, kan det också innebär en del utmaningar, varav några vanliga är:
- En känsla av främlingskap: Varför känner inte alla som jag? Varför är jag annorlunda?
- Kulturellt stigma: känslor och empati tolkas i vårt samhälle ofta som svaghet, medan okänslighet ses som en styrka.
- Svårighet att själv förstå sina reaktioner: Att bli överväldigad av känslor.
- Känsligheten blir felriktad: Förmågan att lätt kunna avläsa andras känslor, men inte sina egna.
- Förvirring: Svårighet att skilja på äkta och falska känslor, andras och egna, vilket kan skapa förvirring både hos en själv och omgivningen.
För omgivningen kan en StarkSkör innebära:
- Förvirring: Ena dagen civilkurage (stark), andra dagen utarmad av starka känslor (skör), bidrar till att omgivningen kan uppleva StarkSköra som en gåta, som de inte riktigt får ihop till en helhet.
- Hotfullhet: StarkSköra kan väcka obehag och irritation, som kan handla om att den andra personen själv ansträngt sig för att begrava sina egna känslor och behov och i mötet (kanske undermedvetet) upplever sin strategi hotad och/eller har svårt att se, bekräfta och förstå andras behov och känslor.
Den starka förmågan att registrera känslor i omgivningen kan ibland göra att det sker utan att man är medveten om vad som sker, vad det är man reagerar på. En annan aspekt är att StarkSköra ofta snappar upp känslor som omgivningen förnekar (medvetet eller omedvetet). Men intuitionen leder ibland StarkSköra vidare ut på villovägar, med hjälp av livlig fantasi och tidigare erfarenheter.
För att hantera dessa utmaningar nämns flera strategier:
- Som StarkSkör är du inte ensam, även om det ibland kan kännas så.
- Bygg upp känslo-självförtroendet och öva på att sätta gränser.
- Rensa i röran – identifiera till exempel vilken känsla som hör till vad och vem.
I boken finns frågebatterier som syftar till att hjälpa läsaren att tillämpa strategier som dessa. En av dem handlar om att tillåta känslorna, snarare än att försöka ignorera, trycka tillbaka, eller elda på dem. En annan om vikten av att ha “marginaler” – generöst med återhämtningstid. De beskriver även att det är hjälpsamt att ha “en empatisk mur”, men en alltför hög mur gör oss okänsliga och en för låg leder till att vi invaderas, känslomässigt.
Exempel på vad som är hjälpsamt för StarkSköra är: natur- och kulturupplevelser, rutiner, sunda sociala relationer, mental träning, acceptans, gränssättning, känslodagbok, att vid akut behov tillåta sig själv att gå undan en stund med mera. Författarna ger även ett antal “första hjälpen-tips” vid akuta situationer. Slutligen betonar de vikten av att utveckla ett skydd mot “den emotionella smittan” (att snappa upp känslor och stämningar i omgivningen) som påverkar StarkSköra extra mycket, att odla rutiner och sammanhang som är hjälpsamma för en själv och att vara den man är och inte trycka ner eller förneka sin sensitivitet.
Drunkna inte i dina känslor är lättläst och igenkänningen för sensitiva läsare är stor. Boken kan också vara hjälpsam för närstående till sensitiva. Författarna har också skrivit en uppföljare: Drunkna inte i andras känslor: en våga-sätta-gränser-bok för sensitivt begåvade (2018).
Läs även:
- Varför så mycket fokus på självhjälp? Vad säger den om vår samtid? Och kan självhjälpslitteraturen verkligen hjälpa oss?
- Den högkänsliga människan. Konsten att må bra i en överväldigande värld
- Det ska inte vara krångligt att må bättre: handbok för tuffa dagar och ett lyckligare liv
- Compassioneffekten: att utveckla självtillit och inre trygghet
