Flera författare av självhjälpslitteratur som riktar sig till sensitiva personer betonar vikten av självkännedom, att gå till botten med trauman, öva på att sätta gränser och minimera intryck (med mera). Skam, självkritik och känslan av att vara udda eller utanför är också återkommande. Och här passar compassion-teorin väl in.  Compassionfokuserad terapi är en terapiform med […]

I en värld som ständigt snurrar och ställer nya krav på oss kan det vara lätt att tappa bort sig själv och känna sig dränerad. Vi bombarderas med intryck, information och förväntningar. Mitt i detta brus kan det vara svårt att hitta tid och energi för att ta hand om sig själv.  Detta är särskilt

Elaine Aron, psykolog och forskare, har myntat begreppet högkänslig, eller högsensitiv (highly sensitive person, som ofta förkortas “hsp”) och är den kanske mest välkända författaren och föreläsaren i dessa sammanhang. Annan självhjälpslitteratur som vänder sig till sensitiva personer utgår ofta från Elaine Arons definition och forskning.  I Den högkänsliga människan (2013) varvar Elaine beskrivningar av

I Drunkna inte i dina känslor. En överlevnadsbok för sensitivt begåvade (2013) beskriver Maggan Hägglund och Doris Dahlin utifrån egna livserfarenheter vad det innebär att vara sensitivt begåvad. Varifrån härstammar denna begåvning? Vilka problem kan det medföra för en själv och omgivningen? Och vilka strategier och förhållningssätt finns för att… inte drunkna? Författarna kallar den

Att vara en inkännande människa innebär per definition en tillvaro full av etiska, sociala och fysiska utmaningar. Inte så konstigt då kanske, att självhjälpslitteraturen blomstrar, när vetenskap och gränsöverskridande kommunikation har tagit över religionens roll. I USA omsätter självhjälpsmarknaden många miljoner dollar årligen. Men hjälper självhjälpslitteraturen oss verkligen, eller är den mer ett symtom på